Med över 200 deltagare från ett 20-tal företag i Halland har projektet Skills Halland stärkt det halländska näringslivets konkurrenskraft inom hållbarhet, digitalisering och automation. 9 av 10 deltagare i projektet ser utbildningarna som direkt värdefulla för sitt arbete och majoriteten anger att deras kompetens har ökat.
Syftet med Skills Halland har varit att hjälpa små och medelstora företag att möta arbetsmarknadens snabba förändringar inom tre områden: hållbarhet, digitalisering och automation. Projektet är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och TEK Kompetens, och finansierades av Europeiska socialfonden och Region Halland.
Projektets arbetsmetod har varit att identifiera företagens behov och skräddarsy utbildningar efter behoven och på så vis har 24 företag med över 200 deltagare kunnat kompetensutvecklas, både genom utbildningar genomförda av Högskolan i Halmstad och av externa konsulter.
– Det är tydligt att företagen uppskattar en modell med tid för förberedelse, genomförande och implementering. Den hjälper dem att skapa en hållbar struktur för framtida kompetensutveckling, berättar Birgitta Lennermo.
Projektets arbetsmetod har varit att identifiera företagens behov och skräddarsy utbildningar efter behoven och på så vis har 24 företag med över 200 deltagare kunnat kompetensutvecklas, både genom utbildningar genomförda av Högskolan i Halmstad och av externa konsulter.
– Det är tydligt att företagen uppskattar en modell med tid för förberedelse, genomförande och implementering. Den hjälper dem att skapa en hållbar struktur för framtida kompetensutveckling, berättar Birgitta Lennermo.
Snabb teknologisk utveckling skapar kompetensgap
Högskolan i Halmstad, som tillsammans med TEK genomfört projektet, har på olika vis under projektets gång bidragit med att skapa höjd i diskussioner och få in fler perspektiv. Företrädare från Högskolan har belyst flexibilitet i utbildningsinsatser för yrkesverksamma och har på flera sätt drivit på utveckling eftersom den traditionella kompetensutvecklingstakten inte matchar den snabba teknologiska utvecklingen. Detta har resulterat i att man i projektet tagit fram en samproduktionsmodell där näringslivet kan ta del av det befintliga utbildningsutbudet på Högskolan, vilket innebär att man snabbare kan matcha kompetensutvecklingsbehov med rätt utbildning. Konkret har det resulterat i att yrkesverksamma kunnat anmäla sig och sitta med på enskilda kurser och föreläsningar som bedrivs i ordinarie undervisning och på så vis har studenter och yrkesverksamma mixats.
9 av 10 deltagare mycket nöjda
Projektresultaten visar på konkreta förbättringar, och över 90 procent av deltagarna anser att utbildningarna har varit relevanta för både deras arbete och personliga kompetensutveckling. Företagen rapporterade att insatserna har stärkt deras verksamhet inom allt från IT-säkerhet till robotprogrammering.
– I Skills Halland har företagen varit mer förberedda än i andra projekt, förklarade följeforskaren Daniel Hallencreutz, seniorkonsult vid Sweco, som en av framgångsfaktorerna.
Ett exempel är företaget Holdit, som efter utbildningarna har blivit mer transparent i sin hållbarhetskommunikation.
– Vi har gått från att undvika ämnet till att aktivt berätta om vad vi gör. Hållbarhetskommunikation är nu en återkommande punkt på våra veckomöten, berättade Anders Nilsson, produkt- och produktionsansvarig på Holdit.
Nitator är ett annat deltagande företag, som utöver sin utbildningsinsats inom automation var med på ett studiebesök i Högskolans Fab Lab, en av Nordens bäst utrustade miljöer för prototypframtagning.
– Något av det bästa med att vara med i ett sådant här projekt är att det ger spinoff-effekter i form av nya idéer och relationer. Vi kommer att fortsätta samarbetet med Fab Lab och använda oss av 3D-printing för att kunder ska kunna klämma och känna på produkter i ett tidigt stadium, sade Hampus Petersson, CEO på Nitator.
– I Skills Halland har företagen varit mer förberedda än i andra projekt, förklarade följeforskaren Daniel Hallencreutz, seniorkonsult vid Sweco, som en av framgångsfaktorerna.
Ett exempel är företaget Holdit, som efter utbildningarna har blivit mer transparent i sin hållbarhetskommunikation.
– Vi har gått från att undvika ämnet till att aktivt berätta om vad vi gör. Hållbarhetskommunikation är nu en återkommande punkt på våra veckomöten, berättade Anders Nilsson, produkt- och produktionsansvarig på Holdit.
Nitator är ett annat deltagande företag, som utöver sin utbildningsinsats inom automation var med på ett studiebesök i Högskolans Fab Lab, en av Nordens bäst utrustade miljöer för prototypframtagning.
– Något av det bästa med att vara med i ett sådant här projekt är att det ger spinoff-effekter i form av nya idéer och relationer. Vi kommer att fortsätta samarbetet med Fab Lab och använda oss av 3D-printing för att kunder ska kunna klämma och känna på produkter i ett tidigt stadium, sade Hampus Petersson, CEO på Nitator.
Fortsatt samarbete mellan Högskolan och TEK
Skills Halland har varit det andra projektet som Högskolan i Halmstad och TEK drivit ihop, med lyckat resultat. Att samarbetet ska fortsätta är båda parter eniga om. Inte minst för att fortsätta att bygga broar mellan näringsliv och högre utbildning för att kunna skapa ett mer motståndskraftigt samhälle.
– Att TEK och Högskolan är olika är grunden för ett bra samarbete. Högskolan rör sig långsamt vilket säkrar kvaliteten, medan TEK springer och lyssnar in för att kunna leverera snabbt, sade Nicklas Simonsson, vd på TEK Kompetens.
– Allt värdeskapande sker i relationerna. Där blir TEK ett slags smörjmedel mellan Högskolan och näringslivet, avslutade Pontus Wärnestål.
URSPRUNGLIG TEXT & BILD: Högskolan i Halmstad
– Att TEK och Högskolan är olika är grunden för ett bra samarbete. Högskolan rör sig långsamt vilket säkrar kvaliteten, medan TEK springer och lyssnar in för att kunna leverera snabbt, sade Nicklas Simonsson, vd på TEK Kompetens.
– Allt värdeskapande sker i relationerna. Där blir TEK ett slags smörjmedel mellan Högskolan och näringslivet, avslutade Pontus Wärnestål.
URSPRUNGLIG TEXT & BILD: Högskolan i Halmstad
LÄS MER
